lollyyy

I fredags var det 3 år sen Elias föddes... Kan knappt förstå att i sommar skulle jag har haft en son som skulle har varit  3 år gammal... tänk 3 år den är mycket! När de här dagarna är så mår jag lite dåligt, det är jobbigt! Jag förlorade inte var två söner utan deras uppväxt och liv. Se de växa upp till män, få barn själva. De förlorade även sina liv. Deras själar fick inte leva hos dem. Jag tänker ofta ur de skulle se ut, hur eras personligheter skulle vara. Det är så synd för oss, men tänk för dem. Elias och Jonathan fick inte uppleva livet som vi. Jag måste säga jag är igentligen lyckligt lottad! Jag får i alla fall uppleva hur det är att leva, både i bra och mindre bra stunder. Men jag har i alla fall STUNDER! Alla får inte det !
Det är klart mitt liv är verkligen bra just nu!
Jag har världen finaste dotter, en underbar man och fint hus som jag älskar!

Jag vet att alla har inte det så men jag hade verkligen hoppas att folk får uppleva den glädje jag och lycka jag känner. Jag kan säga jag trodde aldrig att jag skulle känna så här inte för tre år sen. I försäga låg jag på IVA då men ni förstår nog...
Jag kommer alltid tänka, undra och fundera på mina pojkar !
Men jag måste göra det med glädje. ( Hoppas att ni förstår var jag menar)
Vi fick i alla fall ha de ett tag, väligt kort tiden men ändå en tid!

KRAM på er!!!
Specielt om det är någon som läster detta som har förlorat sitt barn!

/// Louise