3 år sen!!
I fredags var det 3 år sen Elias föddes... Kan knappt förstå att i sommar skulle jag har haft en son som skulle har varit 3 år gammal... tänk 3 år den är mycket! När de här dagarna är så mår jag lite dåligt, det är jobbigt! Jag förlorade inte var två söner utan deras uppväxt och liv. Se de växa upp till män, få barn själva. De förlorade även sina liv. Deras själar fick inte leva hos dem. Jag tänker ofta ur de skulle se ut, hur eras personligheter skulle vara. Det är så synd för oss, men tänk för dem. Elias och Jonathan fick inte uppleva livet som vi. Jag måste säga jag är igentligen lyckligt lottad! Jag får i alla fall uppleva hur det är att leva, både i bra och mindre bra stunder. Men jag har i alla fall STUNDER! Alla får inte det !
Det är klart mitt liv är verkligen bra just nu!
Jag har världen finaste dotter, en underbar man och fint hus som jag älskar!
Jag vet att alla har inte det så men jag hade verkligen hoppas att folk får uppleva den glädje jag och lycka jag känner. Jag kan säga jag trodde aldrig att jag skulle känna så här inte för tre år sen. I försäga låg jag på IVA då men ni förstår nog...
Jag kommer alltid tänka, undra och fundera på mina pojkar !
Men jag måste göra det med glädje. ( Hoppas att ni förstår var jag menar)
Vi fick i alla fall ha de ett tag, väligt kort tiden men ändå en tid!
KRAM på er!!!
Specielt om det är någon som läster detta som har förlorat sitt barn!
/// Louise
Det är klart mitt liv är verkligen bra just nu!
Jag har världen finaste dotter, en underbar man och fint hus som jag älskar!
Jag vet att alla har inte det så men jag hade verkligen hoppas att folk får uppleva den glädje jag och lycka jag känner. Jag kan säga jag trodde aldrig att jag skulle känna så här inte för tre år sen. I försäga låg jag på IVA då men ni förstår nog...
Jag kommer alltid tänka, undra och fundera på mina pojkar !
Men jag måste göra det med glädje. ( Hoppas att ni förstår var jag menar)
Vi fick i alla fall ha de ett tag, väligt kort tiden men ändå en tid!
KRAM på er!!!
Specielt om det är någon som läster detta som har förlorat sitt barn!
/// Louise
Mina änglar!
Jag har två änglar eller tre st om man räknar det tidigare missfallet.
Tyvärr är det många som har en eller flera änglar.
Kunde inte sova i går kväll/natt, så jag sa och läste blogga om de som har förlorat babysar.
För mig är det jätte jobbigt det för mig tillbaks till den tiden jag mådde som värst.
Tiden då mitt hjärta höll på att sprängas. Under en tid mådde jag så dåligt kan verkligen se det nu i efterhand. Just nu mår jag bra, och jag har inte mått så här bra på länge.
Min livs situation har verklikgen kommit sammans.
Det är många som inte är så lyckligt lottad som jag/ vi.
Jag, har en fantsisk fin lite familj. Jag, R och underbara Lea. vi har också våra söner tyvärr fick vi inte se de om vi får upp leva vår dotter och det är ju jätte tråkigt.
I alla fall, till alla som någon gång mist sitt barn. Jag är helst ledsen för er skull. förre mina missfall kunde jag inte förstå hur någon orkade gå igenom det, nu vet jag att man inte har så mycket val.
På något sätt måste man liva med det men det är inte lätt fast det är snart den 25/2, 3 årsen vår Elias födds.
Det är tre år sen mitt liv ändrades mycket smärta kom in i vår och mitt liv. vilket inte var där förut. Jag hade alltid varit en glad person efter det kände jag mig ärligt inte glädje på samma sätt som innan, på läng kan jag säga. Första halv året hade jag det jätte jobbigt hela vårt liv var jobbigt, min farmor dog, R´s pappa var mycket sjuk, det fanns SÅ mycket att vara ledsen för inte mycket att var glad för. ialla fall kände jag så. Efter Jonathan var det också jobbigt, denna gång var det kanske så att jag aldrig skulle kunna födda ett barn som levde. DET var jätte jobbigt, tiden efter var inte kul. När vi köpte vårt hus fick jag hop igen, fick något att glädjas för ialla fall.
Renoveringen i det där tempot var nog det bäst som kunde hända. Sen blev vi gravid. Under graviditeten... var varje dag till 22 veckor jätte jobbig det var som jag kunde inte tänka på något annat att det kunde var sista dagen jag var med barn nu osv. i morgon kanske baby är född och död. 1 minut kändes som 1 timme oftast. den 22 veckorna kunde ha varit 22 månader. tiden stod nästan still tyckte jag. men det var väl för att jag hade så lite. jag fick inte jobba. fick ju inte lyfta alls. Vågade ju inte vara själv så jag var ju alltid hos mamma typ när R jobbade. Det var som jag trodde att om jag var själv skulle jag få missfall. Jag har ju alltid varit själv/ ensam hemma när jag har upptäckt att jag något är fel.
Jag hade ett sånt katastrof tankade också. Runt allt. Mycket jobbigt.
Det är skönt att det är typ borta nu.
Jag är lyckligt för att jag har fått en Baby nu.
Tänker på er varje dag, mina pojkar! Älskar er kram kram!! // Mamma
Tyvärr är det många som har en eller flera änglar.
Kunde inte sova i går kväll/natt, så jag sa och läste blogga om de som har förlorat babysar.
För mig är det jätte jobbigt det för mig tillbaks till den tiden jag mådde som värst.
Tiden då mitt hjärta höll på att sprängas. Under en tid mådde jag så dåligt kan verkligen se det nu i efterhand. Just nu mår jag bra, och jag har inte mått så här bra på länge.
Min livs situation har verklikgen kommit sammans.
Det är många som inte är så lyckligt lottad som jag/ vi.
Jag, har en fantsisk fin lite familj. Jag, R och underbara Lea. vi har också våra söner tyvärr fick vi inte se de om vi får upp leva vår dotter och det är ju jätte tråkigt.
I alla fall, till alla som någon gång mist sitt barn. Jag är helst ledsen för er skull. förre mina missfall kunde jag inte förstå hur någon orkade gå igenom det, nu vet jag att man inte har så mycket val.
På något sätt måste man liva med det men det är inte lätt fast det är snart den 25/2, 3 årsen vår Elias födds.
Det är tre år sen mitt liv ändrades mycket smärta kom in i vår och mitt liv. vilket inte var där förut. Jag hade alltid varit en glad person efter det kände jag mig ärligt inte glädje på samma sätt som innan, på läng kan jag säga. Första halv året hade jag det jätte jobbigt hela vårt liv var jobbigt, min farmor dog, R´s pappa var mycket sjuk, det fanns SÅ mycket att vara ledsen för inte mycket att var glad för. ialla fall kände jag så. Efter Jonathan var det också jobbigt, denna gång var det kanske så att jag aldrig skulle kunna födda ett barn som levde. DET var jätte jobbigt, tiden efter var inte kul. När vi köpte vårt hus fick jag hop igen, fick något att glädjas för ialla fall.
Renoveringen i det där tempot var nog det bäst som kunde hända. Sen blev vi gravid. Under graviditeten... var varje dag till 22 veckor jätte jobbig det var som jag kunde inte tänka på något annat att det kunde var sista dagen jag var med barn nu osv. i morgon kanske baby är född och död. 1 minut kändes som 1 timme oftast. den 22 veckorna kunde ha varit 22 månader. tiden stod nästan still tyckte jag. men det var väl för att jag hade så lite. jag fick inte jobba. fick ju inte lyfta alls. Vågade ju inte vara själv så jag var ju alltid hos mamma typ när R jobbade. Det var som jag trodde att om jag var själv skulle jag få missfall. Jag har ju alltid varit själv/ ensam hemma när jag har upptäckt att jag något är fel.
Jag hade ett sånt katastrof tankade också. Runt allt. Mycket jobbigt.
Det är skönt att det är typ borta nu.
Jag är lyckligt för att jag har fått en Baby nu.
Tänker på er varje dag, mina pojkar! Älskar er kram kram!! // Mamma
