TVÅ VECKOR SEN FÖRÄNDRADES LIVET!!
Imorgon kväll är det två veckor sen jag upptäckte att det vara något fel, med graviditeten.
Det kom en ljus röd strimma blod när jag gick på toa.
Kan inte förstå att för två veckor sen vara jag fortfarandra gravid och trodde att jag skulle få en babys den 8 juni (Jonathan var beräknad till det datumet).
Men så blir det inte, han är nu kremerad och ligger i en vit urana som det står JONATHAN, med ett kors längst upp.
Det är så tragiskt att livet gör så här mot oss i igen. Det borde vara vår tur nu, efter ha gått i igenom ett sent missfall och ett tidigt under det senare året.
Vi vill inget annat än att få en babys.
Vi har längtat och jag har drömt om det här så länge nu.
När man har hunnit vara gravid så länge hinner man fantisera hur det kommer att bli till sommaren
och vad vi ska göra, köpa och hur kul det kommer att vara ledig från jobbet och få vara mammaledig i 1- 1,5 år.
Och nu vet in inte änns om jag kommer att hunna födda ett levade barn. Allså att jag kan bära barnet tills det blir tillräkligt stort att barnet kan överleva utan för livmodern... Det här känns jätte jobbigt.
Vet inte hur jag ska klara av det. Jag försöker vara stark för alla men det är inte lätt.
För alla runt omkring vill att man ska vara det. Men jag är inte på länga vägar OK. Och vet inte när jag kommer att vara det.
Kanske inte förän vi får barn. För vad vi än gör så tänker att på det här hela tiden. Vi kan slösa tid på annat ett tag men det ända vi vill är att få barn.
Barn, villa och bli en riktig svenson familj.
Vi har varit och kolla på många hus, och nu på tisdag börjar en budgiving som vi ska troligen var med i. Huset är i behov av renovering (hur mycket vet vi inte riktigt) men det är på perekt område istan. Samma område där jag jobbar och ännu närmare jobbet blir det för Rick.. också..., Så på¨det sättet är det ju perefkt...
men om vi ska försöka bli med barn kan vi inte göra det under renoveringen för att kommer inte kunna hjälpa till alls för jag kommer att vara sjukskriven för jag får inte lyfta eller göra något anstränganade för då ökar risken att livmoderstappen öppnar sig och det blir missfall.
Och det VILL VI INTE.
Älskar er, mina barn Elias och Jonathan.
Puss på er!!
/ Mamma
Det kom en ljus röd strimma blod när jag gick på toa.
Kan inte förstå att för två veckor sen vara jag fortfarandra gravid och trodde att jag skulle få en babys den 8 juni (Jonathan var beräknad till det datumet).
Men så blir det inte, han är nu kremerad och ligger i en vit urana som det står JONATHAN, med ett kors längst upp.
Det är så tragiskt att livet gör så här mot oss i igen. Det borde vara vår tur nu, efter ha gått i igenom ett sent missfall och ett tidigt under det senare året.
Vi vill inget annat än att få en babys.
Vi har längtat och jag har drömt om det här så länge nu.
När man har hunnit vara gravid så länge hinner man fantisera hur det kommer att bli till sommaren
och vad vi ska göra, köpa och hur kul det kommer att vara ledig från jobbet och få vara mammaledig i 1- 1,5 år.
Och nu vet in inte änns om jag kommer att hunna födda ett levade barn. Allså att jag kan bära barnet tills det blir tillräkligt stort att barnet kan överleva utan för livmodern... Det här känns jätte jobbigt.
Vet inte hur jag ska klara av det. Jag försöker vara stark för alla men det är inte lätt.
För alla runt omkring vill att man ska vara det. Men jag är inte på länga vägar OK. Och vet inte när jag kommer att vara det.
Kanske inte förän vi får barn. För vad vi än gör så tänker att på det här hela tiden. Vi kan slösa tid på annat ett tag men det ända vi vill är att få barn.
Barn, villa och bli en riktig svenson familj.
Vi har varit och kolla på många hus, och nu på tisdag börjar en budgiving som vi ska troligen var med i. Huset är i behov av renovering (hur mycket vet vi inte riktigt) men det är på perekt område istan. Samma område där jag jobbar och ännu närmare jobbet blir det för Rick.. också..., Så på¨det sättet är det ju perefkt...
men om vi ska försöka bli med barn kan vi inte göra det under renoveringen för att kommer inte kunna hjälpa till alls för jag kommer att vara sjukskriven för jag får inte lyfta eller göra något anstränganade för då ökar risken att livmoderstappen öppnar sig och det blir missfall.
Och det VILL VI INTE.
Älskar er, mina barn Elias och Jonathan.
Puss på er!!
/ Mamma
Kommentarer
Trackback
