Livet
Vi har hållt på att renovera huset i snart två månader. Vi har hunnit mycket, arbetat som galningar. Det värsta är klart nu är det bara två rum kvar. och lite små lir på köket och vardags/ matrummet kvar. ata rummet är helt klart. Vi har fått vatten i köket i veckan och vi har internet på datorerna äntligen. Så nu kan jag var här... jag hittar inte min laddare till kameran och den hr inge batteri så jag kan inte lägga ut bilder på vårt fina hus. som kommer att bli kvarterets finaste när vi är klart.. eller enligt min åsikt stans finaste*ler* hihi
För ett år sen var jag gravid i 8 veckan med Jonathan. det har nu gått rätt lång tid efter att han dog. Tiden går så fort men minnerna blir inte svagare i alla fall inte alla. jag tänker på Elias och Jonathan fortfarande flera gånger per dag. I bland för att jag bli påmind. tex jag ser någon som är med barn, ser barn det finns hur många saker som påminer mig om det här och det är igentligen hela tiden.... jag kan inte fara någonstanns där det inte finns gravid eller barn.... tycker att det är jätte jobbigt ibland.
och nu vet jag att rick... vill börjar försöka igen men jag är så RÄDD, för vad som kommmer att hända.... tänker på det här mycket just nu.. det var mycket lättare när vi hade sakt att vi inte skulle änns försöka.
Missförstå inte mignu... jag vill har barn, troligen mer än andra och har ALLTID velat det, men jag är så RÄDD , som jag har skrivit så har jga bara en gång till att försöka om det blir missfall kan jag inte få min högsta önskan uppfylld. Jag kan inte få barn och rick... vill inte adoptera. och jag vägra leva hela mitt liv utan barn.. så om jagh inte kan få biologiska så har jag inga problem att adoptera. För mig spelar det ingen roll om det är biologikt ellerr inte. Skulle kanske till om med vara bättre för mig för då slapp jag vara med barn, vilket jag inte gillar.. det är nog för att alla min graviditeter har misslyckats.
Så varför det var lättare när vi inte försökter är för att, jag vill inte veta att jag inte kan få barn. om jagh inte försöker så har vi fortfarande kvar möjligheten.
Nu renoverar vi så under den tiden har jag eller vi inte möjlighet att jag ska bli med barn för att jag kan som sakt tidigare i ett inlägg är att jag inte göra något alls. det är förhoppnings viss 33 veckor i sängliggande ställning. För vi vill att hon / han ska vara kvar i magen så längre som det är möjlihet villket är 33 veckor.
Ha det bara kommande vecka
Vi hörs! *ler*
Kram / L
För ett år sen var jag gravid i 8 veckan med Jonathan. det har nu gått rätt lång tid efter att han dog. Tiden går så fort men minnerna blir inte svagare i alla fall inte alla. jag tänker på Elias och Jonathan fortfarande flera gånger per dag. I bland för att jag bli påmind. tex jag ser någon som är med barn, ser barn det finns hur många saker som påminer mig om det här och det är igentligen hela tiden.... jag kan inte fara någonstanns där det inte finns gravid eller barn.... tycker att det är jätte jobbigt ibland.
och nu vet jag att rick... vill börjar försöka igen men jag är så RÄDD, för vad som kommmer att hända.... tänker på det här mycket just nu.. det var mycket lättare när vi hade sakt att vi inte skulle änns försöka.
Missförstå inte mignu... jag vill har barn, troligen mer än andra och har ALLTID velat det, men jag är så RÄDD , som jag har skrivit så har jga bara en gång till att försöka om det blir missfall kan jag inte få min högsta önskan uppfylld. Jag kan inte få barn och rick... vill inte adoptera. och jag vägra leva hela mitt liv utan barn.. så om jagh inte kan få biologiska så har jag inga problem att adoptera. För mig spelar det ingen roll om det är biologikt ellerr inte. Skulle kanske till om med vara bättre för mig för då slapp jag vara med barn, vilket jag inte gillar.. det är nog för att alla min graviditeter har misslyckats.
Så varför det var lättare när vi inte försökter är för att, jag vill inte veta att jag inte kan få barn. om jagh inte försöker så har vi fortfarande kvar möjligheten.
Nu renoverar vi så under den tiden har jag eller vi inte möjlighet att jag ska bli med barn för att jag kan som sakt tidigare i ett inlägg är att jag inte göra något alls. det är förhoppnings viss 33 veckor i sängliggande ställning. För vi vill att hon / han ska vara kvar i magen så längre som det är möjlihet villket är 33 veckor.
Ha det bara kommande vecka
Vi hörs! *ler*
Kram / L